Galileo Galilei

Galileo Galilei föddes 15 februari 1564 i Italien, närmare bestämt i staden Pisa i Toscana. Galileo var den äldste sonen i en familj med fyra döttrar och tre söner.
Galileos far, Vincenzo Galilei, var musiker och ville att sonen skulle följa i hans fotspår. Men då familjens ekonomi försämrades bestämde sig Vincenzo för att Galileo skulle studera medicin vid universitetet i Pisa, eftersom medic var ett mer inkomstbringande område.
Det visade sig dock snart att den unge Galileo inte var så intresserad av medicin, men betydligt mer intresserad av mekanik och matematik.

Galileo Galilei anses ha lagt grunden till den experimentella vetenskapen. Han var övertygad om att man kunde bevisa hypoteser om naturen genom att göra experiment. Han var övertygad om att naturens lagar inte alls var så komplicerade som den katolska kyrkan och dåtidens naturvetare hävdade. Galileo menade också att om en teori kunde bevisas, så var alla andra teorier felaktiga. Detta var inte särskilt omtyckt av den katolska kyrkan.

Det sägs att Galileo, en gång då han besökte katedralen i Pisa, noterade en lampkrona som hängde i taket. Galileo observerade att svängningarna hos lampkronan tog lika lång tid oavsett hur storta svängningarna var. När han senare kom hem till sitt studentrum fortsatte han att experimentera med pendlar han byggde med snören och tyngder. Dessa experiment ledde fram till det vi idag kallar för lagen för den enkla pendeln. "Den enkla pendeln" är idag ett begrepp som skiljer sig från en fysisk pendel genom att den enkla pendeln är ett matematiskt begrepp där all massa är samlad i en enda punkt.
Efter denna händelse började Galileo Galilei studera fysik på allvar. Han motsatte sig tidigt Aristoteles lära om rörelse och om rymden. Galilei var övertygad om att solen var universums medelpunkt - inte jorden som Aristoteles sade.

En av de mer kända lagarna som Galileo Galilei ligger bakom är den sk. tröghetslagen - lagen som säger att alla kroppar faller lika snabbt oavsett vikt. Galileo sade också att detta gällde i vakuum. Han hade dock ingen möjlighet att utföra detta experiment i vakuum, så han var tvungen att ta hänsyn till luftmotståndet.
329 år efter Galileos död bevisade David R. Scott, befälhavare på Apollo 15, denna lag genom att släppa en hammare och en fjäder på månen.

Galileos teorier om att solen var i centrum delades av Johannes Kepler. Galilei och Kepler växlade brev med varandra, i dessa brev framförde Kepler önskemål om att Galilei skulle gå ut offentligt med sina teorier. Detta ville dock inte Galilio Galilei eftersom han inte hade några bevis.
Galileo fick 1609 en bok om planeternas rörelser av Kepler. Samma år fick han också höra talas om ett nytt instrument. Med det nya instrumentet var det möjligt att studera saker långt borta. Instrumentet var den första kikaren, eller teleskopet.
Galileo byggde sig ett eget teleskop - utan att ens ha sett ett teleskop.

Galileo kom snart på att han kunde använda teleskopet för att studera himlakroppar. Med hjälp av teleskopet kunde Galileo visa att månen hade berg och dalar, och inte alls var klotrund som Aristoteles hävdade.
Galileo upptäckte även de fyra av Jupiters månar som kallas för de galileiska månarna. Vidare upptäckte han också Saturnus ringar och att Venus var den planet som ligger närmast jorden. Han upptäckte också solfläckarna - och med den upptäckten kunde han slå fast att solen roterade kring sin egen axel.

I sin bok "Breven om solfläckarna" förklarar och stödjer Galilei för första gången offentlig det heliocentriska systemet. Man började då sprida rykten om att han ville störta den gamla världsbilden, och de bibliska sanningarna. Galilei tar upp kampen om en vetenskapsmans rätt att förkunna och försvara sina åsikter istället för att skrämmas till tystnad.
Galilei ställdes inför inkvisitionsdomstol 1615. Han tvingades då att lova att aldrig mer yttra något som stödjer Kopernikus teorier. Detta löfte var inget som Galileo hade för avsikt att hålla. 1632 gav han ut sin bok "Dialog över de två viktigaste världssystemen". Till följd av detta ställdes han åter igen inför inkvisitionsdomstol år 1633.
Galileo Galileis bok blev bannlyst och han själv blev dömd till livstids fängelse. Domstolen tvingade honom att säga att hans teorier inte stämde och att kyrkan hade rätt. Rykten säger att han efteråt skall ha sagt: "eppur si muove" - "och likväl rör hon sig". Detta anses dock numera vara en efterhandskonstruktion. Straffet kom senare att ändras från fängelse till husarrest.

Galileo Galilei dog år 1642. Han blev 72 år gammal.