Astronomisk ordlista

a.e.
Förkortning för astronomisk enhet. En a.e. är medelavståndet mellan solen och jorden, eller 149,6 miljoner kilometer.

Aftontjärna
Venus kallas ofta aftonstjärna när den är synlig på kvällen efter solnedgången. Den står då öster om solen.

Asteroid
Småplanet. De flesta asteroider befinner sig i omloppsbanor runt solen i ett bälte mellan Mars och Jupiter. Den största och först upptäckta asteroiden är Ceres med en dimeter på ca 1000 kilometer. Den ljusaste ateroiden, Vesta, blir ibland tillräckligt ljus för att kunna ses med blotta ögat. De flesta asteroider har en diameter mindre än 50 kilometer.

Astronomical Almanac
En årligen återkommande efemerid med mycket noggranna positioner för solen, månen och planeterna. Kallades "The Astronomical Ephemeris" före 1981.

Bågsekund
En grad (1^o) kan delas upp i 60 bågminuter (60'). Varje bågminut kan i sin tur delas upp i 60 bågsekunder (60"). Med andra ord är alltså en grad 3600 bågsekunder (3600").
En bågsekund är en enhet som används för att mäta mycket små vinklar på himlen. T.ex. en planets skenbara diameter eller avståndet mellan två komponenter i en dubbelstjärna.

Cirkumpolär
Om t.ex. en stjärna aldrig går ner under horisonten är den cirkumpolär.

Deklination
En koordinat på himlen. Den anger avståndet från himmelsekvatorn. Motsvarar latitud på jordytan.

Dubbelstjärna
Ett system av två stjärnor som kretsar runt varandra. Dubbelstrjärnor delas upp i några olika grupper.

Visuella dubbelstjärnor - syns åtskilda i teleskop.
Spektroskopiska dubbelstjärnor - de två stjärnorna ser ut att ligga så nära varandra att de inte ens går att skilja i mycket stora teleskop.
Optiska dubbelstjärnor - stjärnpar som från oss ser ut att ligga nära varandra, men som i verkligheten ligger mycket lågt från varandra.

Efemerid
En tabell som innehåller förutberäknade positioner för en himlakropp.

Ekliptikan
Solens skenbara bana på himlen under året, eller jordbanans plan.

Elongation
Det skenbara vinkelavståndet mellan solen och en himlakropp sett från jorden.

Galax
Ett mycket stort system av stjärnor. Vår egen galax, Vintergatan, innehåller mer än 100 miljarder stjärnor.

Halvskuga
Den del av skuggan där inte allt direkt solljus blockeras av den skuggande himlakroppen.

Helskugga
Den del av skuggan där allt direkt solljus blockeras av den skuggabde himlakroppen.

Himmelsekvator
Om man tänker sig ett plan genom jordens ekvator och sedan drar ut detta tills det skär en tänkt himmelssfär, kommer planet att skära himmelssfären längs en linje som kallas himmelsekvaorn.
På himmelsekvatorn är alltid deklinationen noll.

Himmelspol
Om man förlänger jordaxeln ut till en tänkt himmelssfär kommer axeln att skära himmelssfären i två punkter, den norra och den södra himmelspolen. I den norra himmelspolen är deklinationen +90^o och i den södra är deklinationen -90^o.

Komet
En liten himlakropp som till största delen bestär av frusna lättflyktiga ämnen. Kometer rör sig i kraftigt elliptiska banor. Oftast är en komet långt bort från solen, men den korta tid den passerar nära solen, förångas den delvis av värmen från solen. En del av det förångade materialet kastas sedan ut som en svans, riktad bort från solen.
En känd, ständigt återkommande, komet är Halleys komet. Den har en periodtid på 76 år.

Kulmination
Det ögonblick då en himlakropp står högst över horisonten på himlen. Himlakroppen står då också i meridianen.

Ljusår
Den sträcka som ljuset tillryggalägger på ett år, eller 9,46^.10¹⁵ meter.
Den närmaste stjärnan ligger drygt 4 ljusår bort.

M
Förkortning för Messier, den första katalogen över stjärnhopar och nebulosor, som sammanställdes av Chales Messier på 1700-talet. Katalogen innehåller ett drygt hundratal objekt.
Krabbnebulosan kallas i denna katalog M1.

Magnitud
Ett mått på en himlakropps ljusstyrka. De ljusstarkaste järnorna är av 1:a magnituden, medan de svagaste stjärnorna man ser med blotta ögat är av 6:e.

Meridian
En tänkt cirkel på himmelssfären som passerar genom zenit och de båda himmelspolerna. Närman säger att en himlakropp står i meridianen menar man att den också står högst över hoisonten, eller att den kulminerar.

Meteor
Oftast en rätt liten sten från rymden som kommer in i jordens atmosfär med mycket hög hastighet och brinner för det mesta upp p.g.a. friktionen mot atmosfären. Detta kallar vi ofta stjärnfall.
Är stenen tillräckligt stor klarar den sig genom atmosfären och dimper ner på jordyta. Den kallas då meteorit.

Morgonstjärna
Venus kallas morgonstjärna då den är synlig på morgonen före soluppgången. Den står då till väster om solen.

NGC
Förkortning för New General Catalogue. NGC är en katalog som kom i slutet på 1800-talet. Den innehåller stjärnhopar, nebulosor och galaxer. Totalt är det nästan 8000 objekt.
Objekt i denna katalog brukar namnges med "NGC" plus ett nummer, t.ex. NGC6826.

Nebulosa
Ett moln av gas och stoft som ligger mellan stjärnorna. Nebulosor kan vara ljusa eller mörka.
En del nebulosor värms upp av närliggande stjätnor så att de lyser med ett eget ljus, t.ex. Orinonnebulosan. Andra nebulosor reflekterar ljuset från närliggande stjärnor, t.ex. nebulosorna runt stjärnorna i Plejaderna.
Det finns också helt möka nebulosor. Exempel på en sådan är Hästhuvudnebulosan i Orion.

Ockulation
När en himlakropp, t.ex. månen, passerar framför en annan himlakropp, t.ex. en planet eller en stjärna, och fullständigt skymmer denna kallas det ockulation.

Opposition
Det tillfälle då två himlakroppar befinner sig på motsatta punkter på himlen.
Vilka himlakroppar som helst kan stå i opposition, men astronomerna intresserar sig bara då himlakroppen står i opposition mot solen. Himlakroppen kulminerar då omkring midnatt och är uppe hela natten.

Passage
När en liten himlakropp, t.ex. Merkurius eller Venus, passerar framför en mycket himlakropp, t.ex. solen, kallas det för passage. Ett annat exempel på passage kan vara då någon av Saturnus månar passerar framför Saturnus.

Penumbra
1. En annan benämning på halvskugga.
2. Det ljusare området kring umbran i en solfläck.

Perihelium
Den punkt i en planet- eller kometbana som befinner sig närmast solen.
Periheliumpassage kallas det då himlakroppen befinner sig i perihelium.

Positionsvinkel
Vinkel som anger orienteringen mellan två himlakroppar i förhållande till varandra.

Rektascension
En koordinat på himlen som närmast motsvarar longitud på jorden. Rektascensionen uttrycks i timmar och minuter. 24 timmar motsvarar då ett varv och en timme 15 grader.

Umbra
1. En annan benämning på kärnskugga.
2. Den mörka kärnan i en solfläck. Denna omges ofta av en penumbra.