Venus

Venus. Notera att färgerna inte är de sanna färgerna.

Venus brukar kallas för Jordens systerplanet. Båda planeterna är ungefär lika stora, de har ungefär samma massa och ungefär samma densitet. Men där slutar likheterna. Venus skiljer sig från Jorden på många punkter. Venus har inga hav. Planeten är omgiven av en tung atmosfär bestående huvudsakligen av koldioxid. De tjocka molnen i atmosfären består av svavelsyra.

Venus är en varm planet, 482° C vid planetens yta. Denna höga temperatur beror på en skenande växthuseffekt orsakad av att atmosfären innehåller så mycket koldioxid. Detta gör att det är varmare på Venus än på Merkurius.

Ett dygn på Venus är 243 jorddygn, vilket är längre än planetens omloppstid runt solen. Planeten roterar från öst till väst, vilket gör att för en observatör på Venus går solen upp i väst och ner i öst.

Venus är ett av de ljusstarkaste objekten på vår natthimmel. Planeten brukar kallas för aftonstjärnan och morgonstjärnan. Detta på grund av att planeten är det första som syns efter att solen har gått ner, resp. den sista som syns bra innan solen går upp.

Bilden här bredvid är en mosaik av de radarkartläggningar som Magellanuppdraget genomförde 1989-1994. Färgerna är valda så att detaljerna ska framträda så tydligt som möjligt. Alltså är inte färgerna i bilden de sanna färgerna av Venus yta. Det är svårt att säga vilka färger planetens yta har, trots att man har färgfotografier från planetens yta. Som så mycket annat beror även detta på planetens atmosfär, som absorberar mycket av det blåa ljuset.

Fysisk karaktäristik

Stenplanet
Lik Jorden i många avseenden
Ekvatorialdiameter: 6.051,8 kilometer
Poldiameter: 6.051,8 kilometer
Massa: 4,87*10²⁴ kg
Densitet 5,243 (vatten = 1)
Mycket tjockt molntäcke i atmosfären

Omloppsbana

Andra planeten från solen, mellan Merkurius och Jorden
Meddelavståndet till solen är 108,2 miljoner kilometer (0,72 AE)
Omloppstid runt solen är 224,7 jorddygn

Rymdsonder som utforskat planeten

Mariner 2 passerade 1962
Mariner 5 passerade 1967
Mariner 10
Venera (ett flertal sovjetiska uppdrag 1961-1983)
Vega 2
Vega 1
Galileo passerade 1990
Pioneer Venus (en sond för omloppsbana, samt ett antal sonder för att sändas ner på planeten. 1978-1992)
Magellan (radarkartläggning 1989-1994)
Venus Express
Messenger (två passager: oktober 2006 & juni 2007)

Planerade uppdrag till Venus

Planet-C (2010)
BepiColombo (2013)

Solen, Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Ceres, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, Eris

Övriga himlakroppar: Vesta, Sedna, 2005 FY₉, 2003 EL₆₁, Quaoar
Månar tillhörande: Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto, Eris
Områden: Asteroidbältet, Kuiperbältet, Oorts kometmoln
Planetariska ringar: Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus